Sådär i början ville jag inte skriva om graviditeten, men jag började på ett utkast till ett inlägg och nu känns det som en lagom tid att publicera det… Fokus kommer att vara hur det påverkar vardagen med hästarna. (Veckonumren syftar till graviditetsvecka).
v.4 Ett positivt gravtest! Kanske kan det blir ett syskon till Isac, även om det är lång väg kvar ...
v.5 Jag mår bra, kan egentligen inte tro att jag är gravid, vadå illamående? Brösten är förvisso ömma men det är ungefär allt, förutom att jag fryser massor. Särskilt direkt efter middagen när det är dags att åka till stallet. Trots att det är plusgrader blir det vinterjacka, mössa och termobyxor och ändå fryser jag. Jag har alltid läst att man ska bli varm av att vara gravid… Som tur är ger det sig så efter bara några minuter i stallet när jag har börjat röra lite på mig. Men fick jag välja skulle jag helst kura under en filt resten av kvällen. Tur att hästarna ger så mycket energi! Skönt att jag har suttit på alla hästarna någon gång, de känns så trygga att jag med gott samvete kan fortsätta rida så länge det känns ok. Men det blir inte till att sitta upp på någon häst som jag inte känner förrän det här är över.
v.6 Kände av bäckenet en halvdag och blev lite orolig att det skulle fortsätta så resten av tiden ut, men det verkade bara varit en engångs grej. Det går ju inte att bli bromsad redan nu, finns ju så mycket som behöver göras med hästar och stall.
v.7 Det är så kul att följa de vänta barn sidor som finns på nätet, helt otroligt hur mycket fostret redan kan och är utvecklat. Konstigt nog är jag inte trött ännu, vill minnas att jag var det vid denna tid med Isac. Jag har till och med slarvat mer än vanligt med sömnen…
v.8 Sömnslarvet gav igen, på söndagen blev jag väldigt trött och sov ett par timmar på förmiddagen. Det var troligen även trötthet som gjorde mig alldeles yr i huvudet, särskilt när jag reste mig eller satte mig. Bäst att försöka sova lite mer framöver. Kondisen börjar bli sämre, att gå i trappor får hjärtat att slå som bara den och jag flåsar massor. Inte för att kondisen var den bästa innan, men detta... Mår fortfarande inte illa, men har haft stunder när jag inte varit så sugen på mat. Trots det verkar jag ha gått upp något kilo i vikt, nåja, det har nog bakats lite väl mycket godsaker här hemma på sistone, så det kan vara anledningen. Nackdelen med att ha så få symtom som jag har är att det inte känns särskilt verkligt att jag ska ha barn, att man undrar om det verkligen kan stämma.
Ännu har vi inte berättat för någon att det ska bli barn - vilket gör det lite krångligt när det blir alkohol som tillval här och var. I helgen klarade jag av mannens promoveringsfest genom att vara chaufför - inte så konstigt när det var hans fest, dagen där på var nog alibit sämre. Då hade vi gäster hos oss och jag skyllde på Julmarknaden vid stallet - skulle det hända något vill jag kunna åka dit. Förra gången det var jippo där gick ju mina hästar ut genom en grind som mystiskt öppnades (i efterhand misstänker vi pyssliga Percy, men då gissade vi på någon besökare). Någon vecka tidigare var jag på övernattning med jobbet och då var det lite svårare, som tur var hade vi bordsplacerade och jag satt inte nära någon av mina kollegor så det var lätt att neka vid bordet och drinkbiljetten i baren kunde jag bara skänka bort och påstå att jag inte kände för. Frågan är om de misstänkte något?
v.9 Mycket ridning har det ju inte blivit hittills, bara några gånger sedan jag upptäckte att jag var gravid, hästarna är skadade hela tiden. Inget allvarligt, bara småsaker, som tur är. Nåja, vi ska väll komma igång snart och det går ju bra att motionera dem med tömkörning och promenader istället.
First trimester
In the beginning I didn’t want to write about my pregnancy, but I started to document to make a post and now it feel like the right time to publish… My focus is going to be pregnancy and interaction with horses. (The numbers of the weeks are pregnancy week number).
w. 4 A positive pregnancy test! Maybe there is going to be a brother or a sister to Isac, even if it is a long way ahead of us…
w.5 I feel fine, am I really pregnant? I don’t feel a bit nausea. Ok, my breast is a little tender, but that is it, except that I freezes a lot. Especially after dinner when it is time to go to the stable. Even if it is above zero outdoors I put on a woollen cap, winter jacket and winter trousers and I still freezes heavily. I have always read that you should get warmer while pregnant… Luckily I feel better after some minutes in the stable when I start to walk around. But if I could I would stay the rest of the evening under a blanket instead. But, my horses gives me a lot of energy! It feels good that I have been riding all horses some times, and that they feel safe. Therefore I feel that I can continue with them as long as it feels ok. But, I am not getting on any other horses back.
w.6 I felt something in my pelvis half a day and got a bit worried that it would continue like that, but it seems to have been a “one time thing”. I can’t get restrictions already, there is so much to do with horses and stable.
w.7 I like reading about pregnancy at the internet, it is amazing how much things that the baby already can do. Strangely I am not very tired, I thought I was that with Isac at this time. And I have even been sleeping less than usual…
w.8 The lack of sleep showed up, at Sunday I got very tired and slept a couple of hours in the morning. I was probably tiredness that made me feel all dizzy, especially when getting up or sitting down. I have to sleep more from now on. My fitness is starting to decrease, to walk the stairs makes my heart pound and my breath to depend. Not that I was in a perfect shape before, but this… I still don’t feel any nausea, but there have been time when I didn’t wanted food. Still, it seems as I have gained a little weight. Maybe, it might be because I have been baking to much cookies lately. The negative thing with feeling this great is that it feels very strange that I am going to have a baby – kind of “can’t be really be?”
We haven’t told anyone yet that we are having a child – and it makes it a little bit hard when alcohol comes around. During the weekend I managed my husband’s promovation ceremony by being the chauffeur. Not a very strange thing, but my alibi the following day was much weaker. Then we had people over for dinner and I blamed the Christmas selling off food and decorations at the castle where the horses live. Last time there was a bi arrangement like this my horses got out and we got worried that someone intentionally had set them free (afterwards we started to believe it might have been Percy). Still, as this arrangement kept on for some days with a lot of people in the area I wanted to have the chance go there, or at least,t hat was what I said. A week earlier I was away with work and that was not easy either; but that time I got lucky and all had seat reservations far away from our usual colleagues. Therefore I could easily deny the wine and then tell my friends later that I didn’t want anything more. I just wonder if they suspected something?
w.9 There haven’t been much time on horseback since I got pregnant, the horses seems to be injured all the time. Nothing seriously, but some small things. Well, I guess that we soon get going and long reining and walks isn’t that bad either.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar