söndag 31 mars 2013

3 hästar jobbade på lika många timmar

Pepper heading of for food. Playing? - No thanks
Calinka fick lite extra tid med mig, lite massage, hårklippning med mera. Sedan blev det tömkörning av damen. Hon jobbade jättefint och jag tror hon tyckte det var riktigt skönt som omväxling. Insåg hur mycket hon kan egentligen, allt är så mycket mer befäst än hos Pepper. Men så har vi ju hållit på i drygt tio år också... Insåg även att jag har helt olika kontakt med hästarna vid tömkörning - Pepper vill knappt att man har stöd i handen medan man med Calinka har mycket mer än när man rider henne. (Även om hon inte är tung i handen på något sätt)

Bunny inspecting the cart.
Sedan var det dags för Percy och tömkörning.  Skavet var bättre och jag var noga med att se till att gjorden inte skulle komma åt det. Fröken otålig kunde inte tänka sig att stå still och ville helst springa hela tiden. Sluta - vad menar matte - jag vill inte - måste visa hur upprörd jag blir och nästan stå på bakbenen (Eller trodde hon att det var vad jag vill?). Nåja, allting löst sig med lite flexibilitet från min sida, timing och beröm. Mot slutet sökte hon sig i form, och gjorde sluta ett par steg i båda varven. Men, hon är den svåraste att tömköra -  hon reagerar så snabbt, blir lätt upprörd och uttråkad. Vid uteritt är hon inte alls på detta sätt.

Percy heading of for work.
Bunny blev nummer tre och vi gick ut och tittade på rockarden. Sedan drog vi den med oss en bit och så gick vi ett par meter med henne innanför skacklarna. Som väntat ingen reaktinom, men det var inte lätt att dra vagn i lite snö och få hästen att gå framåt... 

Jag tycker Bunny ser lite tunn ut över överlinjen och köpte igår lite extra proteinrikt foder - Kraft muskel. Tyvärr föll det inte Bunny i smaken (inte trodde jag att hon var kräsen..) så jag ska se om hon gillar det bättre uppblött tänkte jag.

Jag hade tänkt jobba Pepepr också, men tiden försvann och leka i hagen ville han inte heller - han stack direkt till sitt hösilage.

3 horse worked in the same amount of hours
Calinka getting back from work - it is hard to take photos while working more intense.
I took some extra time with Calinka, some massage, hair cutting etc. Then I long reined the lady. She worked really nice, I think she liked the change. I realized how much she knows, she is much more certain about things than Pepper. But we have been working for more than ten years... I also realized how different they are to long rein; with Pepper I have a very light contact while Calinka demands more contact than when I sit on her. (Even if she isn't heavy in the hand a
t all.)

Percy was up next. Her soreness was better and I watched carefully so the girth wouldn't pinch her. Miss without-patience couldn't stand still and would prefer gaiting all the time. Haunches in - what was it her owner wanted - she didn't want to - and nearly had to show how upset she got by standing on her hind legs (or maybe she thought that was what I wanted?) With some patience, flexibility, timing and praising from my part we solved it all. In the end she was going towards a nice frame and did a couple of steps of haunches in at each lap. She is the hardest to long rein - she reacts very quickly, easily get upset and bored. She is not like this while trail riding.

Bad picture, but they were so fun: Pepper show Percy his toys  (a jolly ball and a dogs chewing toy). Don't know if he wanted to teas her or only show of....
Bunny was number three and we watched the cart. Then we brought it with us and alter on we walked a couple of meters with Bunny "inside the shafts, but me pulling. As suspected she didn't seem to car but it wasn't easy for me to pull the cart and get Bunny walking forward in the remaining snow...

I think that Bunny is a little thin at her topline so I bought her some extra protein yesterday. Sadly she didn't like it (I didn't know she was selective) but I am going to see if she prefers it if it get into water.

I planned to work Pepper a little and play with him, but time ran up and he didn't want to play  - he only headed of to his food...


lördag 30 mars 2013

Percys färgväxlingar

Full body - at a quick look she is mostly bay/brown
Nu är det dags för Percy att ändra färg ordentligt igen - hon börjar bli riktigt brun, fast inte den"vanliga" bruna färg hästar har utan mera, liksom, ... chokladbrun...

It is time for Percy to really change color again - she is getting brown, but not the usual bay or brown, but something else, something more like..chocolate...
The yellow parts are the ones where she is shedding the most.
Her face is a mix of light yellow and brown...


Påsk

Flirting over the fence.
Familjefirande skulle kombineras med stalljobb. Så, jag hann tömköra Pepper. Han jobbade jättefint på ridbanan, vi testasde lite slutor i trav och att ställa lite utåt i volt. Ovanligt mycket tölt bjöd han också på och var full av energi. Han var bara tvungen att stå på bakbena en gång i början när vinden blåste.

He is shedding a lot - and get very white.
Eftersom underlaget inte var bra nog gick vi ner på fältet och galopperade - kul sa Pepper, men efter några varv började han kicka massor och bocka - samt fara iväg i full fart och gå i korsgalopp. Efter passet var han för en gång skull lite varm och han hade tuggat bättre än någonsin på bettet. Antingen så är det något som irriterar honom i länd/kors eller så orkade han inte riktigt med galoppen i snön, eller så var han väldigt busig. Framtiden får utvisa, kanske var det lite av allt. Väldigt skönt var det med lite massage och arnika på länden efteråt i alla fall.

Bunny 334 days pregnant.
Family Easter celebration was supposed to be combined with horses. Therefor I only had time to work Pepper. He was very nice at the arena; we did some haunches in while trotting and I tried to turn him a little bit outside while turning. He gaited more than usual and had a lot of energy. So much in fact that he only had to get on his hind legs once in the beginning.

As the ground in the arena wasn't good enough we went to the field below to canter a bit. Fun according to Pepper, but after a couple of laps he started to kick  and buck more and more - and race away and get in cross-canter. When finished I noticed that he for once was a little warm and that he had been chewing more than ever at the bit. I think that either something irritated him in the loin area or he didn't really have the strength in the snow or he had a lot of energy. The future will show if it is any, or all of the reasons. He really likes some massage and arnika at the loin afterwards anyway.


fredag 29 mars 2013

Fälltid

Man vet att det är fälltider när man kommer hem och under ett antal klädlager fortfarande hittar hundratals hästhår - även innanför underkläderna. Underbart...

Idag blev vi äntligen nästan färdiga med sjuk/fölhagen som vi jobbat på ett tag. Bara några små detaljer som kan förbättras. Tyvärr gjorde det att jag inte hann med hästarna eftersom jag måste vara hantlangare och barnvakt hela tiden i stallet. Eller, jo borsta hann vi ju göra...

Igår var Maria och Björn ute med Calinka och Percy. På hemväg började Percy betee sig väldigt konstigt, ville vända iväg bortåt igen och började nästan stegra. Maria hittade ett litet sår vid hemkomst, idag såg jag att hon hade ett sår på varje sida av armbågarna - jag gissar att sadelgjorden har skavt henne. Det har inte hänt förut, men vi får tydligen vara noggrannare vid sadling i framtiden. Skönt i alla fall att få en trolig förklaring på varför hästen helt ändrade sig mot hur hon brukar vara. Och en påminnelse om hur små saker som kan påverka så mycket.


You know that it is shedding times when you get home and under a lot of clothes still find hundreds of horse hair - even inside your underwear. Wonderful..

Today we finally neraly got ready with the restriction/foaling pasture that we have been working with for some time. Now there only is a couple of small details that can be made better. Unfortunatly that didn't give me anytime to work the horses as I had to babysit our son and lend my husband a hand. Or, we got some time to brush the horses.

Yesterday Maria and Björn trail rode Calinka and Percy. On the way home Percy started to act very strange, wanted to go away and nearly started to rear. Back home Maria found a small wound, today I found one on each side of the elbow. I guess the girth has soared her. It haven't happened before, but apparently we have to be more careful in the future while tacking up. Anyway, good to get a possible reason to her very strange behavior that was far from her usual one. And a reminder how such a small thing can influence the horse.

Hästavel - exteriör

Detta inlägg blir självklart med Rocky Mountain hästen i åtanke och dess användningsområde och de exteriöra drag som jag har sett hos rasen.

Självklart vill jag ha en häst som stämmer mot rasbeskrivningen. Där är det en fördel med certifieringen som finns eftersom den kräver en rastypisk exteriör, så viss hjälp får man redan där. En certifierad häst är inte helt otypiskt för sin ras. Även om det inte räcker för mig.

De krav jag har är de jag genom olika källor lärt mig leder till att en häst troligen har lättare att utföra det jag ber den om, att den får lättare att bära sig i en korrekt form och därmed också bör hålla bättre. För mig är det och ett trevligt temperament viktigare än allt annat, då kommer man alltid att ha kul med sin häst. Färg, stam, tävlingsmeriter och till viss del gångarter blir sekundärt, men kanske det som gör "pricken över i". Dessutom kan dessa "sekundär" egenskaper ge en hint om de jag söker.

De första sakerna jag kollar på hos en Rocky jag är intresserad av är övergången mellan rygg och länd, SI-leden. Jag har sett flera individer som, i mitt tycke har SI leden placerad för långt tillbaka och där den är för tydlig och korset sedan blir väldigt brant. Att jag är så noga på denna punkt beror på att den är väldigt viktig för hur hästen använder sina bakben och hur lätt den kommer att ha att gå i form. Dessutom blir hästen mer viktbärande med en korrekt SI led och en kortare rygg. Men, jag har även sett individer som är så högrektangulära att de blir för korta i min smak. Lagom är bäst.

Jag har även sett att några individer varit väl långa i bakbenen. Det lär, enligt teorierna göra att det ser ut som om de jobbar bra med bakbenen men ofta blir hästen istället lätt överbyggd och kan få svårt att jobba ärligt. Överbyggda hästar är inte heller ovanligt och de går också bort hos mig (om det inte är en växande unghäst). Även här blir det svårare att få hästen att bära mycket vikt på bakbenen. Jag har hört att vissa har ansett att det finns individer med väl raka bakben istället, men dessa har jag inte stött på.

Generellt vill jag ha så korrekta benställningar som möjligt, men här kan jag kompromissa mera. Hur är hästen uppfödd, hovvård (många har stora flockar på lösdrift och har kanske inte alltid gjort mindre korrigeringar som vi skulle gjort i Sverige) och vad är det för typ av fel. Jag föredrar också en ordentlig benstomme, enligt ett resonemang av Deb Bennet där detta leder till högre hållbarhet.

Många hästar tycker jag har haft korrekt bog och halsansättning mot kroppen, däremot är vissa väl grova mellan huvud och hals. En häst som är för grov här kan få problem att böja nacken för att gå i form.

I övrigt vill jag att hästen ska ha en bra balans mellan de olika kroppsdelarna och gärna ett veckert huvud med pigga ögon. Men där börjar vi hamna på temperament och känslan jag får av hästen.
Comformation class in Kentuck 2011, probably young stallions.

Horse breeding - conformation

This post is of course with the Rocky Mountain horse in mind and their use and the conformation I have seen within the breed.

Of course I want a horse that lives up to the breed standard. The certification process really helps as it demand a typical conformation. A certified horse lives up to the breed standard. But it is not enough for me.

The things I demand comes from what I have read and learned about from different sources and all comes down to makes it easier for the horse to do what I want it to do, to make it easy to work in a healty fram so it stays healthy. Therefore that and a nice temper the most important things, then you probably always have fun with your horse. Color, pedigree and show results and gait becomes secundary, but the thing that maybe makes an indivudal "special". And of course those things can give a good hint about those other things.

One of the first things that I look at with a Rocky is the coupling. I have seen some indiviuduals where I don't like this part, where it is to far back for my taste, to prounanced and the croup to steep. That I acre so much about this is because it is makes it harder or easier for the horse to use its hindlegs and use its back correct. A short and broad coupling  and a short back also makes the horse able to carry more weight. But, I have seen indivduals that, according to me, are to short where all the body gets to compressed. There is always the thing about the "in between" that is the best, "lagom" as we say in Swedish.

I have also seen indivduals with very long hindlegs. I have read, that they then seems to be working better behind, but the horse easily get higher at the croup and get a downhill balance and either of those things makes it harder for it to work in a correct frame. I have also heard that some indivduals have to straight hindlimbs, but I haven't meet those.

I want as correct legs as possible, but I might be able to compromise a little more on that. How the horse grew up, hoof care (many keeps big groups of horses and moight not always correct at young age them as much as we tend to in Sweden) and the type of incorrectness is what matters. I am more concerned to get good bone, as that, according to Deb Bennet helps to keep the horse sound.

I think that many horses have had a good shoulder and neck attachment to the body, even if some ones are a bit to fleshy in the connection between head and neck. If so, the horse might have a problem to bend the neck as much as I prefer.

All over I want teh hrose to have a good balance in the body, that it has nice proportions between all differnt parts. I also like a pretty head with nice eyes. But there comes a part of the personality and the feeling I get from the horse.

torsdag 28 mars 2013

Nytt föllarm!

Didn't really look like she planned to foal...
Birth alarmet ringde; klockan 4.17 på morgonen. Igår var Maria i stallet så jag såg inte Bunny själv. Däremot kändes det som ett äkta larm. Tur att jag råkat vakna av mig själv bara en kort stund innan. (Bra att något vettigt kunde komma från att vakna alldeles för tidigt på morgonen). Så jag kunde snabbt kasta på mig kläder och sätta full fart mot stallet. En bra sak med den tidiga tiden var just att risken för att möta trafik var obefintlig – bara vilt (som det förvisso finns gott om, och nog såg jag ett antal harar).

Uppe i hagen såg jag först två hästar, det var ännu mörkt ute. Efter en lite stund urskilde jag även nummer tre som bara stod i en vinkel vid hösilaget så att hon inte syntes. Det var Bunny. Inte såg hon ut som om det var något föl på gång inte. Jag stannade ändå en liten stund bara för att försäkra mig om det och passade på att fylla upp lite vatten och skruva fast ett par bräder kring sjukhagen (vi fick äntligen tag på flera skruvar häromdagen). Sedan blev det hemresa, frukost och resa mot jobbet.

But I guess she had been sleeping good - straw at her back.
Birth alarm called  at 4.17 am. Yesterday Maria was in the stable so I never looked at Bunny (but she did). But this time it felt like a true alarm. Luckily I woke up just a little bit before the alarm went of (something good came out of waking up to early). A good thing about the early morning was that  the chance of seeing another car was minimal – I only had to watch out for wild animals.(I saw some hares).

Getting into the field I saw two horses, it was still rather dark. Coming closer I saw the third one that had been in an angle eating hay. That was Bunny. She didn’t look like as there was any foal trying to get out. I stayed for a short while just to make sure, filled up some water and attached two pieces at the fence (we finally bought the missing screws yesterday). Then I got home, had breakfast and took off for work.

onsdag 27 mars 2013

Hästavel - temperament

Temperament, den kanske viktigaste egenskapen och den jag tycker är absolut svårast att bedöma. Eller i alla fall bedöma på ett objektivt sätt. Vad är en "bra" respektive "dålig" respons på en händelse? Det finns så många olika preferenser för vad som är bra, vad man gillar. Det en bara tycker är charmigt och kul passar inte alls en annan. Det temperament som kanske får hästen att ta i den där sista metern i ett upplopp kanske inte är den som gör den keligast i stallet, eller den tryggaste hästen att rida ut i skogen på. Och för den ena är det inte viktigt att hästen är bara den har "löparskalle", medan den andra inte bryr sig om tävling utan bara myser med sin häst. Självklart är det även en del bakom alla de hästraser som finns idag.

För att inte tala om hur svårt det är att avgöra hur hästen är vid ett snabbt möte, som det ofta är när man köper häst. Hur ska man ha en möjlighet att veta hur hästen egentligen är? För att inte tala om att avgöra vad som är arv, vad som är miljö och vad som går att ändra.

Hur vore det med ett mentaltest såsom för hundar? Kanske kunde det ge en mera objektiv syn på hästens temperament. Flera olika profiler inom hästvärlden har försökte kategorisera hästar i olika typer. Hur stor vetenskaplig förankring det ligger bakom är däremot mera ovisst. Exempel som jag har kommit över: Klas Ferdinand Hempling har skrivit en hel bok om det: Hästens Själ, med 26 olika karaktärstyper, Linda Tellington Jones kategoriserar i TTouch olika karaktärs typer beroende på olika ansiktsdrag medan Parelli sätter olika egenskaper till om hästen styrs av höger eller vänster hjärnhalva, är utåt eller inåtagerande.

Länge har personlighet hos djur, och därmed även hästar, varit tabu inom djurbeteende forskningen, men på senare år har man börjat göra olika studier där man försökte bedöma olika hästars personlighet mot varandra, eller att försöka hitta skillnader mellan raser. Därför kan bättre hjälpmedel för att bedöma personlighet hos häst vara på väg i framtiden. Jag fram emot ett bra sätt att mäta hästens personlighet mot en skala för att lättare kunna avla mot mina mål och följa upp hur mina avkommor.

Oavsett vilket kommer man ändå att behöva veta vad man söker efter, vad man vill få fram. Så, här kommer vad jag vill ha hos mina hästar:

Vänlighet.
En vilja att jobba med människan, att vara med, att vara positiv
Lättlärdhet/intelligens.
Känslighet så de går att få att lyssna på små signaler.
Nyfikenhet och vakenhet
Lugn och orädd för nya situationer, platser och saker.
En häst som, även om den blir rädd, söker sin trygghet i mig och är kvar och lyssnar på mina instruktioner istället för att försvinna innan jag ens hunnit reagera.
En vilja framåt, energi att komma någonstans.

Gärna också en förmåga att läsa situationen så att de är rädda om nybörjare och barn, men kanske kräver mer av den vanare ryttaren. Calinka exempelvis kan ibland busa och bråka, men brukar känna på sig när det går bra, när risken för skador inte är stor på vare sig henne eller mig. Däremot i trånga situationer, eller om jag rider barbacka sköter hon sig bättre. Och då får jag väll tillåta hennes bus när det nu går, ibland får det mig till och med att skratta åt henne.

Sedan är det bara att hoppas att den som köper häst har en aning om vad denne anser vara viktigt och att säljaren är så ärlig som möjligt om varje individs unika egenskaper. För, även om hästen inte passar mig, kan den vara någon annans drömhäst.

Horsebreeding - disposition
Disposition - maybe the most important factor and the one I find hardest to judge. Or at least to judge objectively. What is a "good" or a "bad" reaction to a situation? Besides, everyone seems to have their own preferences of good and bad. What one finds charming might not please someone else. The disposition that makes a horse push that little extra in a race might not make it the cuddliest in the stable or the most reliable trail partner. And one person wants to win races and while the other only wants to cuddle. Of course this is one reason behind different horse breeds.

That is without talking about how hard it can be to judge disposition at a fast meeting, as often when you buy a horse. How to know what the horse is like? Not to mention what is genetics, what is environment and what could be changed.

How about a personality test like the ones often used for dogs ? (Exist in Sweden at least). Maybe that would give a more objective way to judge disposition. Different persons within the world of horses have tried to categorize horses according to personality. How scientific that was done is less secure. I have found: Klas Ferdinand Hempling and his book "What horses reveal" with different 26 characters, Linda Tellington Jones that categorize horses in her book TTouch upon different facial traits while Parelli connects personality with if the horse is controlled by right or left brain, is extrovert or introvert.

For a long time personality in animals, and thereby horses been taboo in animal behavior studies, but lately that has started to change. Studies have been made to try to judge different horse personalities against each other, or to try to find differences between breeds. Therefore better test to judge disposition might be on its way. I look forward to a better test to judge “horse-anality”  against a scale to easier reach my breeding goals and follow up the offspring that I get.

Anyway, a scale don’t choose the horse, everyone still needs to know their own preferences. This is what I like:
Kindness
A willingness to work with people, to take a part, to be positive.
Easy to teach/intelligent
Sensitive, to be able to make them listen to small cues.
Curious and alert.
Calm and cool in new situations and surroundings.
A horse that seeks human supports even when afraid instead of run away.
Energy and willingness to go forward

I also want a possibility to read the situation, to be careful around children and beginners, but maybe demand more of more experienced people. For example, Calinka may struggle a bit but usually knows when she can do that, when there aren’t any big risks of injury to either me or her. In those other situations, or when I ride bar back she usually behaves better. And then I can let her “play” when possible, sometimes it even makes me laugh.

The it is only to hope that person searching for horses knows what they want and that sellers  is as honest as possible about every individual. Cause even if I don’t like a horse – it might be someone else dream horse.

tisdag 26 mars 2013

Bunny 330 dygn


Så här såg Bunny ut idag, 330 dagar dräktig (och ja, jag har tagit bättre foton andra dagar).

This is what Bunny looked like today, 330 days pregnant (and yes I have seen better pictures...)
Can I come in?

Cleo och hästarna

Maria har en valp på snart sju månader, idag hälsade hon på hästarna för första gången...

Maria has a puppy at nearly seven month, today she meet the horses for the first time...

Dressyr, tömkörning och staket

Söndagen innebar vackert väder, men inget jobb med hästarna utan istället blev det jobb med ett staket tillsammans med familjen.

Måndagen och det var dags med gårdagens brister. Tömkörning av Pepper längsmed vägen, öppnor, slutor, skänkelvikning och tölt. Han blir allt bättre på att tölta längsmed vägen och så lugnt att jag kan gå med. Eftersom pannlampan är trasig var det skönt och lite mysigt med fullmånens sken. Turen tog längre tid än vad jag hade beräknat men väl tillbaka fick det bli ett dressyrpass på Calinka. Hon var så nöjd med att jag gjorde iordning henne – det är ett tag sedan jag pysslade med damen. Hon skötte sig väl på ridbanan – men visst tog det emot i kroppen och en del skut blev det. Nåja, hon blev allt finare ju längre tid jag red.

Bunny är extra sällskaplig och jag kollar till henne noga varje dag. Fölningen närmar sig med stormsteg och jag bara önskar att hon väntar lite till och att snön kan tänka sig att försvinna. Men, hon känns inte riktigt redo ännu (tack och lov) så fortfarande går hon med de andra hästarna och jag litar på larmet om jag skulle ha fel. Bunny är inte hästen som gillar att vara själv, så det gäller att försöka minimera den tiden.

Sunday came with a beautiful weather, but instead of working the horses my family and I worked with the fence.

Monday and time to work the horses again. Pepper and I took of in the moonlight along the road, long reining. He really liked it, shoulder in, haunches in, sidepass and gait. He gets better and better at gaiting really sow – sometimes I can walk along and don’t need to run! We worked longer than I had planned, so it had to be a short dressage work with Calinka. She was so happy with me grooming and working her – it was some time since I did that. She behaved well – but her body didn’t cooperate and she had to tell me how bad she felt by bucking sometimes. Well, the warmer she got and the more soften up, the better it went and she didn’t need to fight her body.

Bunny is extra social and I check her every day. The foaling comes closer and closer and I only hope that she can wait a little longer and that the snow would disappear. She doesn’t feel totally ready yet (thanks goodness) and she is still with the other horses and I trust the alarm if I would be wrong. Bunny isn’t the horse that likes to be alone, so I try to minimize that time.

lördag 23 mars 2013

Vacker vinterdag

Solen sken och vintern visade sig från sin bästa sida. Sandra tog ut Calinka runt sjön medan jag jobbade en liten stund på sjukhagen innan jag sadlade Percy och vi satte av för att möta dem. Percy är så härlig att vara ute på och vädret var vackert. Men, idag gick hon bäst och gnäggade efter sällskap. Nåja, de möttes ju tillslut.

Väl hemma fick Pepper komma ut på tömkörningspromenad och Sandra tog Bunny och Mika på släp. Det blev öppna, sluta, skänkelvikning och tölt längsmed grusvägen. Sedan fick Pepper springa lite på fältet och Sandra ta över tömmarna en stund. En härlig dag!

The sun was shining and the winter showed its best side. SAndra brought CAlinka for a trail ride around the lake while I worked with the fence for a short while before saddle up Percy so we could head of to meet the others. Percy is such a pleasure and it was so beautiful. But today she moslty called for company. Well, at last they meet.
video

Back home we brought Pepper out for long reining. Bunny and Mika joined us as we walked along the road, doing sidepass, shoulder in, haunches in and gaited. Then Pepper got to run a little bit faster at the field and Sandra trained to learn more about long reining. A nice day!

Ännu en vecka har snart passerat

Tisdagen var kall och kylig och när Sandra sanbbt fick förhinder stannade jag också hemma och lät Maria ensam passa hästarna och ta en kort tur på Calinka.

Under onsdagen fick vi äntligen tid att få tag på virke för att bättra på staketet - fast inte gick det att köra upp till stallet utan jag fick bära.  Pepper var pigg och busg och tyckte det var jättekul att tömköras i stonas hage. Men, vi behöver börja jobba lite ordentligt - han har börjat fuska på flera punkter, mest föratt det inte blir lite slappt när vi inte har någon ordentlig ridbana att följa och massor med snö...

På torsdagen tog Björn ut Calinka en vända och Maria promenerade Percy.

Fredagen kom jag hemifrån sent och eftersom jag efter åt skulle hämta upp 15 kilo angus nötkött hos Maria samt ta hand om en kompis tre hästar blev det inte mycket tid för mina egna. Det fick bli lite borsning, mys och lek i stallet istället.

Dessutom har det konstaterats att min pannlampa är död. Det blir nog till att beställa en ny och hoppas att den kommer snabbt.

Tuesday was cold and windy and when Sandra with short notice couldn't make it I also stayed at home and let Maria car for the horses and take Calinka for a short  trail ride.

During Wednesday we finally got time to buy some tree to make the fence better - but I had to carry it the last bit as it wasn't possible to drive close by with all the snow. Pepper had some energy and enjoyed long reining in the mares pasture. But, we need to start working correctly - it has been to much playing and adjusting to the snow that he has started to cheat a bit.

Thursday Björn worked Calinka a little and Maria took a walk with Percy.

Friday I was late to the stable, was going to pick up 15 kilo of Angus meet at Maria's place and care for a friends three horses as well... Didn't give me much time with my horses so I ended up with some grooming, cuddling and playing in the stable.

Besides my wonderful lamp that I use while trail riding in the dark has died. I probably need to order a new one and hope that it arrives as quick as possible.

måndag 18 mars 2013

Birth alarm larmar

Pepper and Calinka flirting
00.30 ringde min mobi - birth alarmet reagerade! Min känsla var att det var falsklarm, men det är svårt att satsa på det och inte åka upp. Så, bara att hoppa ur sängen, klä på sig och åka iväg. Mycket riktigt var det falsklarm - troligen sov Bunny på sidan. Tydligen gör inte många högdräktiga ston det, men med stor sannolikhet Bunny. Hon kom så glatt i hagen med Percy, Calinka däremot tog längre tid på sig och verkade ha varit i en annan del av hagen. Kul att klura på vad de gör nattetid.  Bunny var inget svettig och hade ingen mjölk på gång i juvret. Larmet är tänkt att höra av sig när värkarna börjar och i så fall hade fölet snarare varit på väg ut än en helt obekymrad blivande moder. Så, efter en kort stund åkte jag hemmåt och var i säng en timme efter att larmet gått. Strax därpå kom nästa larm... Men, det blev ingen ny resa utan jag somnade om.

Idag tittade jag bara till och fodrade hästarna samt passade på att ställa om alarmet så att det inte larmar direkt när hon ligger platt på sidan utan när hon är orolig och flyttar sig, lägger sig, ställer sig etc. Så, nu hoppas vi på det. Det verkar ha varit ett bra val att ta larmet som går att göra detta på i alla fall, trots att det kostade en del mera. jag känner inte för en resa varje natt bara för att bekräfta att Bunny sov. Tänker jag på det är jag inte heller så förvånad att Bunny sover på sidan - hon är inte så jätterund som många andra ston som jag sett bilder på.

Three girls in one picture
Bunny today 322 days pregnant.
00.30 my cellphone called - the birth alarm! My feeling was that it was a fake alarm. But it was hard to be sure so I had to get up and drive for the stable. When I got there Bunny and Percy came walking from the shelter, while Calinka took some time and seemed to have been somewhere else. Fun to see what they do during night. Bunny wasn't the least warm and had no milk right away. She seemed perfectly normal, and the alarm is supposed to go of when the contractions starts and in that case the foal should be close by instead of a mother to be that seemed totally normal. So, after a short time I went back home and was back in bed an hour after the alarm went of. Soon I gota new alarm... But I stayed at home this time.

Today I only gave some food to the horses and put the alarm in a different mode. Now it isn't going to call as soon as the mare lays at the side, but when she gets more worried, shifts positions, lay down, get up etc. Now I hope that is going to work. It seems as I chose the right alarm as this one has that feature even if was more expensive.  I don't like to get up each night just to confirm that Bunny was asleep. And thinking about it I am not surprised that Bunny still sleeps on her side - she isn't as big as many other mares that I have seen in pictures.

Percy isn't the one with most patience - she does this a lot - but I rarely catch her doing it with the camera.

söndag 17 mars 2013

Mi prendo in giro

Idag blev det mer fix i stallet - dörren till sjukboxen gick inte att öppna eftersom det var is utanför bland annat... Men, det blev även dags för jobb med Pepper. Han ville inte att jag skulle borsta halsen, men massage och borstning av resten av kroppen gick bra, liksom om jag gick in för att kratsa hovarna. Jag börjar tro att han läser mig så väl att han känner att jag undrar hur han kommer att bete mig - jag har märkt hur han några gånger "har glömt sig" och först kommit fram för att snabbt ändra sig, troligen när han känner att jag funderar. Idag var det samma sak, och massage på nacken (när han var uppbunden) var skönt. Han ville gärna komma ut kände jag. På vägen märkte jag hur mycket mindre han ifrågasätter mig än med ny människa förra helgen. Så, vi jobbade igenom från marken och så satt jag upp. Han var pigg först, men sedan gick det blev ett bra dressyrpass. Men oj så stelt att försöka flytta bogar. Som avslut gick vi några minuter längs med vägen bortåt vilket jag tror att han gillade. Och väl i stallet var det inga problem att mysa med huvudet. Det enda var att han börjat nafsa igen - det har han inte gjort på ett bra tag.  Jag börjar tro att någon roar sig med sin matte...Han är väldigt speciel den hästen; han kommer nog att ge mig gråa hår, förvirra mig, vara en underbar lärare, läsa mina tankar och vara en dröm, skulle jag tro. Nåja, vi hade väldigt kul och mysigt idag.

Nanette och Björn var ute och jobbade lite med övriga hästar, Calinka i dressyr och de andra från marken.

Today I worked some more in the stable  - the door to the outdoor stall couldn't be opened as it was ice outside for example... But I also got time to work Pepper. He didn't want me to brush his neck, but massage and grooming of the rest of the body was ok, as well as picking the feet. I start to think that he reads me very well and as I wonder how he is going to react he notice that - I have noticed how he a couple of times have "forgotten" and first come up and then suddenly change. Today was the same, but he really liked some massage on the neck (tied up). He really wanted to do something. While working from the ground I noticed how much easier he is for me than with new people (as last week). After that I got on his back. He had some energy, but we got some nice dressage work. But his shoulders are very stiff. At the end we walked away for some minutes so he could see something else than the arena, I think he really likes that as well. Back in the stable there was now problems to cuddle with his head. I think someone is joking with his owner... That horse is something very special, he is going to puzzle me, get me mad, be a wonderful teacher, read my thoughts and be a dream, I think. And today we had a great day.

Nanette and Björn came by and did some dressage with Calinka and worked the other to a bit from the ground.

Birth alarm - äntligen på plats!

Birth alarm attached to the halter.
Mitt birth alarm kom hem rekord snabbt, men sedan har det inte gått snabbt. Jag fick införskaffa ett SIM-kort för att kunna använda det, samt 100 kr i värdebevis, men så behövde man ladda detta SIM kort med pengarna och kolla några enkla inställningar.... Och då behövdes en telefon som inte var operatörslåst och som tog "stora" SIM kort, dvs inte sådana som är i exempelvis en iPhone... Och den typen av telefon är sällsynt i vårat hem, och även i bekantskapskretsen visade det sig. Efter nästan en vecka fick jag tag på en av Maggan (TACK!!!) så att jag äntligen kunde få igång det hela. Sedan tog det ytterligare någon dag innan jag lyckades programmera in telefonnummer så att den ringer upp mig och Kristian när fölningen verkar ha börjat. Men, nu är den ÄNTLIGEN på plats. Bara att hoppas att allt fungerar som beräknat!

My birth alarm came home really fast, but after that it haven't been going fast. I bought a ISM card to be able to use the alarm, and some money to put on the card, but then I needed a phone to get the money uploaded to the card and do some small adjustments... And then I needed a phone that wasn't looked to the "wrong" phone-company and that wanted "big" SIM -cards, not the small one that are used in iPhones... And that kind of phone was not in our house and not among our friends either. After nearly a week I found one (THANKS MAGGAN!!!!) so I could finally get everything going. Then I took one more day until I had programmed the birth alarm with the phone numbers that it calls when the foaling has begun. But now is it FINALLY in place. I am just hoping that it is working as expected.

lördag 16 mars 2013

Bunny provade skacklar

Ok, Bunny is not looking at her best, , but this is how we worked.
Jag skickade iväg Sandra runt sjön på Calinka medan jag jobbade lite med staket och diverse små fix. Sedan sadlade jag Percy och mötte dem på hemväg. Det var så härligt att sitta på Percy och vi töltade en liten bit.

Väl tillbaka fick Bunny på sig sele och skacklar. Hon kunde inte ha brytt sig mindre - trots att de åkte och kasade lite hit och dit. Härligt!

Pepper ville fortfarande inte ha mig vid huvudet, men om jag började massera hans länd var det väldigt bra och han gäspade och stod still. Jag börjar tro att han busar med mig. Han fick gå en kort bit med mig och göra öppna för hand - oj så jobbigt och oj vad han inte ville...

I sent Sandra and Calinka on the road around the lake while I worked whit the fence and some small stuff. Then I saddled up Percy and went to meet them. It was so nice to sit at Percys back and we gaited a little.

Calinka get really sweat now - so she get some clothes to cool down. Not pretty, but effective.
Back in the stable Bunny got the harness on and shafts. She couldn't have carried less - even when they banged and sounded. Nice!

Pepper still didn't want me close to his head, but I started to massage his croup and then everything was fine. I start to think that he i joking whit me...  We walked a short distance and he was supposed to to shoulder in by hand. He didn't like that a bit, but I was persistent.

Caught in the act...





fredag 15 mars 2013

Betydligt mycket bättre dagar

Bunny wanted to be the first to say hello.
Tisdagen tog Maria hand om hästarna. Planen var tömkörning av Pepper och tydligen blev båda två varma och trötta – men kanske inte på planerat sätt. Det var glashalt ute så jobbet bestod i att försöka ta sig ner till ridbanan och det var vad som fick dem att bli helt färdiga båda två. Innan de ens var framme promenedrade de tillbaka efter trettio mointers fajt för att ta sig ett par hundra meter…

Onsdagen fortsatte med rejäl halka (kommer våren någonsin?). Så Sandra och hennes syster blev begränsade i ridningen av Percy och Calinka.

Percy is shedding and shifting color. Notice the yellow hair!
Torsdag hade jag helst stannat hemma och gått och lagt mig.  Men, väl i stallet fick jag energi och red Calinka i dressyr tills hon kom loss. En hel del skutt och protester innan så skedde, men till slut så gick det bra. Allting flöt på mycket bättre än senast, trots att pannlampan helt dött (vi ska försöka laga den i helgen). Pepper fick äntligen sitt tömkörningpass och var lite busig samt försökte hela tiden sakta av från galopp på specifika ställen eller sakta av till skritt vid vändningar. Så, han fick jobba på. Han är fortfarande inte som vanligt mot mig, men det går åt rätt håll.  Väl hemma hade jag mer energi än när jag gav mig iväg – precis som det ska vara!

Idag blev det vila för dem och framplockning av ny hösilagebal. När jag parkerade bilen såg jag Pepper komma mot grinden och när jag var på väg mot hagen tog stona till galopp för att komma fram. Bara det gör en så glad!

Maybe Bunny is shedding to?
Tuesday and Maria took care about the horses. The plan was long reining Pepper and both got a good work out – but not really as planned. It was very icy outside so the work turned out to be to get to the arena, and before they reached it they gave up. That was after thirty minutes of fighting to try to walk a road that usually takes a couple of minutes…

Wednesday continue with a lot of ice (is there every going to be spring?) Therefore Sandra and her sister got limited in their trial ride with Percy and Calinka.

Pepper also came to say hello - and to yawn.
Thursday, and I had rather stayed at home, sleeping. But, in the stable I got energy and did some dressage with Calinka to get her softer. It took some jumping and stomping before her muscles started to soften up, but finally everything was ok. Everything in the stable worked much better than last time, even if my lamp didn’t work at all (we are going to try to fix it this weekend). Pepper finally got his long reining work. He tried to stop canter in one corner all the time and to slow down to walk every time I turned so we had some discussions about that. He is still not as usual towards me, but it is going in the right direction. Back home I had more energy than when I left. As it should be!
Today they got a new hay roll and water. When I parked the car I saw Pepper walk for the gate and when I started to walk towards the pasture the mares came in canter. Made my day!

tisdag 12 mars 2013

Sen kväll

Isac är extra mammig och jag trodde han skulle somna lika fort som vanligt så jag la honom – men så somnade han inte…. Därmed började jag nästan en halvtimme senare än tänkt till stallet.

A very old picture of me working Calinka
OK, hästarna var på plats och ville gärna in. Men, vattenslangen hade slagit femtielva knutar på sig och med ett antal minusgrader ville den inte alls knyta upp sig eller böjas som jag ansåg. En ny hösilagebal behövde tas fram, men pannlampan slocknade ungefär var 30:e sekund. Flera av Calinkas broddar var akut nerslitna och behövde bytas – men en var så sliten att det inte gick. Hästarna började allihopa gnaga på träet inomhus så jag trodde att jag skulle behöva slänga på antibitmedel akut…. Äntligen på hästryggen hoppade pannlampan (den som slocknade ofta) ur sitt fäste. På något sätt lyckaders jag efter mycket om och med tråckla fast den i gummibandet – men då lyste den mest ute i skogen. Däremot höll den sig faktiskt påslagen nästan hela ridturen. Jag var less på att allt gick så segt att det tog ett tag att varva ner och inse hur länge sedan det var jag satt på hästryggen på en ordentligare tur med Calinka.

När vi väl började trav var Calinka däremot stelare än någonsin. När jag satt ner på ena diagonalen i trav blev jag övertygad om att hon var halt medan den andra kändes ok. Men, erfarenheten och hästens reaktion lät mig fortsätta lite. Öppna, sluta, stretching från hästryggen. Långsamt blev det något bättre så vi jobbade vidare. Vid galoppfattning var det som att vara tillbaka på galoppen det första året med travare – en galopp som knappt lyfte från marken och mest var springa iväg. Än mer jobb  - i trav och skritt och nästan hemma provade jag galopp igen och se – plötsligt började det lossa. Äntligen. Så, väl hemma var hon nästan helt genomjobbad. Anledning:  antagligen att jag bytte till lite tunnare täcke och det sedan blivit några rejält kalla nätter samt att jag inte ridit igenom henne fullt ut på ett tag. Trots att andra har ridit henen kontinuerligt.  Så lite krävs för att hon ska börja få problem och fortfarande sitter hon säkert fast i kroppen. Nåja, nuförtiden kan jag ibland rida loss det hela istället för att vara tvungen att ta ut en kiropraktor varje gång. Men, det kräver verkligen att man vet hur och när man ska jobba henne – något som tagit år att lära sig.

Pepper och jag gjorde lite trick och först gick det bra – sedan kom han på att jag var ju sådär otäck. Vet inte vad jag ska tro om den där hästen J Nåja, sedan myste vi lite och han gäspade massor. Jag antar att det var ett bra tecken.

Bunny fick på sig sele och så fäste jag en skackel för att kunna lyfta den och röra vid hennes kropp med den – hon fick även gå något steg med den. Lite otäckt – men det syntes bara på en något mera spänd hållning. Hon är så cool!

Klar med detta var klockan dags för mig att sova – och jag hade ännu inte lämnat stallet. Hem, en dusch och så äntligen sängen. Idag får jag se till att lägga mig i bättre tid, det borde gå bra, idag är det Maria som har hästarna. I backspegeln var inget av alla dessa småsaker som gjorde att det tog så mycket extra tid och att jag blev så sen särskilt ovanlig, konstigt eller hopplös, men just då kändes det som att jobba i motvind, som om vi aldrig skulle komma iväg och få något gjort.

Isac loves his mom more than ever and I thought he would fall asleep as fast as usual so I put him to bed – but no, he didn’t sleep… Therefore I started of about 3 minutes later than expected to the stable.

The horses were waiting and wanted to get indoors. But the water hose had gotten a lot of knots and didn’t want to bend or detangled as it was some degreed under zero. A new hay roll was needed (takes some time and muscles to put in place) and my lamp turned itself of every 30:th second or so. Some of Calinka’s hoof grips was worn out and needed replacement – but one was to torn and couldn’t be removed. The horses started to eat on the tree in the stable so I thought I needed to put some anti-bite cream at it directly… Finally at horseback my lamp (the one that turned itself of frequently) fell of its attachment. Somehow I managed to reattach it in the straps – but then it pointed mostly into the forest. But it actually keep alive most of the time. I was kind of upset with everything going in slow-motion and it took some time before I calmed down and realized how much time it was since I was out with Calinka for a faster ride.

When we started to trot Calinka was stiffer than ever. It felt ok while posting at one diagonal, but at the other she seemed to be lame. But knowledge and the horse reaction made me continue a little. Shoulder in, haunches in, as much stretching for her as possible. Slowly she got better so we continued to work. The first canter felt like when I re-trained her from harness driving – without lift and only fast. Even more work in trot and walk and nearly back home I tried again – and there it was, the much more collected canter. Finally. Back home she had worked her body well. The reason: she probably got this stiff as I put a thinner rug on her when it got warm last week, but then there came some really cold nights. I haven’t really worked her thru for some time even if others have brought her out. That is how little that she needs and she probably still has some stiffness in her body. Well, now days I sometimes managed to work thru it – before I always needed a chiropractor every time something like this happened. You really need to know how to work her to get her to loosen up.

Pepper and I did some tricks and  at first it was ok – then I remembered that I was scary. I don’t know what to think. J Anyway, we cuddled a bit and he started to yawn a lot. Guess that is a good sign.

Bunny got the harness put on and I attached a shaft to it to be able to touch Bunny with it at her body. She also got to walk a couple of steps with it. It was a little bit scary – but she only showed that by a slightly more tense body pose. She is so cool!

While finished with this it was time for me to sleep – and I had not left the stable. Quickly home, a shower and then finally the bed. Today I have to go to bed earlier, won’t be a problem – Maria is carrying for the horses. Looking back all those small things that made me so late was nothing strange or uncommon, but it got me rather frustrated while you know you have limited time, and it makes you feel as if you are working in slow motion.


Tjocka Bunny

Bunny börjar närma sig fölning. Så här ser hon ut nu, lite drygt 300 dygn gången:


Bunny is starting to get close to foaling. this is what she looks like, a little more than 300 days after mating:

Och här är juvret, även det har börjat fylla upp.

And her "privat parts" has started to fill up.

söndag 10 mars 2013

Intressant med utomståendes observationer

Idag hade jag besök i stallet av en duktig islandshästryttare. Han jobbade lite med Pepper och fick just jobba; Pepper testade mer än han gjort mot mig, men å andra sidan var nog kraven större än vad jag ställde i början. Men, det var inga orimliga krav, att jag inte bad om så mycket i början berodde nog mer på att Pepper då var ny på stället.  Det  var kul att se någon annan jobba honom, men vad jag blir frusterade just när Pepper inte uppför sig som han borde. (Jag vill gå dit och säga åt hästen: "Skärp dig").  Nåja, kul att höra någon annans tankar om hästen och att en hel del sammanfaller med min uppfattning om Pepper. Däremot insåg jag hur mycket mer jag behöver jobba på att flytta särskilt bogarna,  eftersom han tycker det är så jobbigt från både marken och ryggen. Så nu har vi nya saker att ta tag i. Kul också att han tyckte att Pepper har bra grundgångarter, något som jag också har tyckte.

Vi passade även på att ta en kort uteritt med Percy och Calinka så att han fick prova även Percy. Han konstaterade, precis som jag att den hästen ju har väldigt mycket tölt...

Today I had a person that has worked a lot with Icelandic horses for visit. He worked a bit with Pepper, and had to work; Pepper tried to see who was the boss. Pepper was worse than he had ever been with me, but he was asked more directly than what I have done. But it was no strange or difficult requests. That I never have asked that much that fast was more about him being new in the stable and country. It was nice to see someone else work Pepper, but also a bit frustrating when Pepper didn't behaved. (I wanted to go and tell Pepper to behave.) Anyway, it was interesting to hear some one else thoughts about him, and most of it is what I think myself. I also understood how much more I need to work on moving Peppers shoulders as he finds that hard both from the ground and the back. Now we got new things to work with. He also thought that Pepper had nice gaits, walk, trot and canter, and I agree.

We also took a short  trail ride with Percy and Calinka so he could try Percy. He concluded, as I have, that Percy have a lot of gait in her...

lördag 9 mars 2013

Motsatsen till effektiv

Bunnys time to show her teeth
Idag skulle jag motionera två hästar ordentligt - helst uppsuttet. Men, Pepper var fortfarande inte som han brukar mot mig så det blev att mysa extra i boxen, massera lite och bara ta det lungt. Istället för ett kortare uppsuttet pass ändrade jag mig och valde tömkörning - och på promenad. Så vi gick iväg och hade riktigt kul: öppna, sluta och skänkelvikning över vägen, långsam tölt, klättring i backe och halt. Det var nog skönt också för Pepper att ha något anant än snö och is under fötterna. Nästan hemma fick det bli några varv för att springa av sig lite på fältet.

Och tja, där var tiden dags att åka hem. Så, istället för att rida någon timme på Calinka tog jag Bunny på en väldigt kort promenad med en skackel slamarande vid hennes sida (som jag höll i). Hon brydde sig inte för fem öre oavset vilken sida skackeln var, eller om jag tog upp och rörde henne med den.

Today I planed to work to horses good from their backs. But, Pepper was still not as he used to be so I spent extra time with him in the stall, cuddling, massaging, relaxing. Instead of doing some dressage I decided to long rein - in the nature. So, we took of and had a lot of fun: shoulder in, haunces in, sidepass, slow gait, going up a hill and stop along the road. I think Pepper also liked to feel something else than ice and snow under his feet. Nearly back home he got to trot and canter a bit at a field to get some energy out.
By some reason Pepper got up on the pile of snow and didn't want to leave...

And well, then I was neraly time to go home. Instead of an hour at Calinkas back I brought Bunny out, dragging a shaft at her side (I held it). She didn't care a bit, on either side or when I touched her with it.

fredag 8 mars 2013

Fölvakt

Det börjar närma sig fölningstid och därmed också förberedelser inför den. Idag kom mitt "Birth Alarm". Det är ett larm som ska ringa upp min mobil när stoet lägger sig ner på sidan som de lär göra i det inledande värkarbetet. Det smidiga är att den tål att vara utomhus och kan fästas i grimman. Så nu är det bara att hoppas att den fungerar som tänkt....

The suitcase with the alarm. Only have to get it to work..
Att jag har valt detta larm beror på att jag helt enkelt inte kan sitta upp vid hagen 24 timmar om dygnet, i värsta fall i flera veckor och invänta en eventuell fölning. En kamera är så klart ett alternativ, men då måste jag kolla på den minst en gång i halvtimmen och helst en gång i kvarten. Och dessutom är det inte helt lätt att lösa överföringen av bilder från kameran och hem. Men, kanske blir det även en kamera då det vore bra att kunna kolla läget om birth alarm larmar för att se att det "verkar vara på riktigt". Dessutom har det sina poänger att kunna kolla på fölis då och då i början, eller om man i framtiden skulle ha en sjuk häst.

It starting to come closer to foaling time and the preparations. Today my "Birth Alarm" arrived. It is an alarm that is supposed to call my cellphone when the mare lay down when the first contractions starts. The good thing is that it is outdoor proff and can be attached in the halter.. Let us only hope that it works as expected...

That I chose this alarm is because I can't sit by the pasture for 24 hours every day, in the workst case for weeks.A camer would be an alternative, but then I would need to check that every half hour at least, and prefferable every 15 minute. Besides it isn't easy to solve the problem to transmitt the pictures from the stable and to my home. But. maybe I get a camer as well, it would be good to check ont he mare when the birth alarm calls, to see if it is a "correct alarm". It would also be good to check on the foal every now and then when it is newborn, or if I later have a sick horse.