RMHA

RMHA - Rocky Mountain Horse Association, klubben för Rocky Mountain hästar. Föreningen grundades 1986 och under de första 10 åren var Rea Swan ordförande och drivande i många frågor.

Första åren gjordes många inspektioner för att hitta hästar som platsade i registren då rasen var på utdöende.  Nu är registren stängda för hästar som inte har godkända föräldrar, däremot förekommer en hel del "grade mares". Detta är ston som tagits in då de har de sökta egenskaperna, men där man kanske saknar tillförlitlig information om stamtavlan eller där stamtavlan inte leder tillbaka till Rocky Mountain häst blod. Dessa ston får användas i avel men de får inte delta i RMHA shower och deras eventuella hingstföl måste kasteras medan stona får användas vidare i aveln.

Det finns en "president" i föreningen, som liksom övriga av styrelsens medlemmar väljs av föreningens medlemmar. Sedan finns även olika utskott för bland annat show, genetik och historia. När det är val får alla röstberättigade medlemmar hem ett röstkuvert och en presentation av kandidater för olik poster. Det finns  två olika individer att välja mellan. HUr allt detta går till är ävne det regelrat i Bylaws.

Bylaws

Det som reglerar rasen är deras Bylaws. Här står hur hästarna ska se ut, röra sig, uppföra sig, vad som är tillåtet på tävlingar och regler för medlemmar och hur föreningen styrs. Dessa, samt mera detaljerad infrmation kring shower, registering etc kan hämtas från hemsidan.

Stamtavla på nätet

Alla hästar går att söka fram i registert "pedigree database" som nås från RMHA's hemsida. Uppdateringen av sidan har varit lite blandad, så unga hästar finns inte alltid med, liksom uppdaterad information om certifiering, kastereing etc. Men, sedan databasen gjordes om verkar man ha kommit ifatt mer med infromationen. Ibland förekommer även fel, tex fick Pepper fel stam till viss del tills det anmäldes. Jag har även sett flera ägare säga att deras hästar inte har den färgen som de är registrerade med. Exempelvis visas Percys farfar Choco Dock Junior på internet sidor över hästfärger som silver gulbrun, men är registerad som gulbrun... Generellt är det dock bra möjlighet att söka fram mycket information om olika hästar, avkommor och annat.

Mera information
På RMHA's hemsida finns mycket fakta, både register över uppfödare, showresultat och stamtavle databasen, men också artiklar om rasens bakgrund, genetik och show regler, bylaws och annan intressant och läsvärd information om man är intresserad av rasen. Flera av dessa dokument är pdf:er på 50-100 sidor. Dessutom finns de formulär som behövs vid registering av häst, certifiering, anmälan till tävlingar etc.

Certifiering

Alla Rocky Mountain hästar som ska användas i avel eller visas på show i USA måste vara certifierade för att få delta respektive att avkomman ska få registreras som renrasig. Kraven är desamma på både ston och hingstar. Alla detaljer finns på RMHA hemsida, men jag tänkte göra en sammanfattning av vad som gäller. (översättning från RMHA's hemsida).

För att kunna certifieras måste hästen vara minst 23 månader gammal och godkännas av tre officiella RMHA examniatorer gällande:

• Korrekt gångart (tölt) under ryttare, "utfört på ett elegant sätt"
• Exteriör och färg enligt rasstandard.
• Trevligt temperament
• Verifierad härstammning (eg. DNA)
• Båda testiklarna nedanför ingunialkanalen hos hingstar.
• Enda undantaget för lägsta minimihöjd på 14.2 H (147 cm) är för ston som är under 3 år vid certifieringen och som har två certifierade föräldrar. De måste dock vara minst 14.0 H (142 cm).

När det gäller exteriör och färg gäller följande (fri översättning från RMHA's hemsida):

Höjd: 14.2 - 16 H (147 - 162 cm)

• Mediumgrov benstomme och mellanstora fötter som matchar kroppen.
• En djupt och brett bröst med utrymme mellan frambenen. Benen ska vara fria från större exteriöra avvikelser.
• En sluttande bog (idealt 45 grader).
• Modig blick, välformade öron och varken konkavt eller konvext huvud.
• Huvudet ska vara medelstort i förhållande till kroppen med mellanstora ganacher.
• Nacken ska vara vackert böjd, av medel längd och infäst på ett sätt så att det kan bli en naturlig hållning med böjning i nacken.
• "Hela färger". Inget vitt ovanför has eller framknä, förutom i ansiktet.Vita tecken på huvudet får inte vara för stora; typ lykta eller väldigt stora bläsar.

Dressyr på Calinka

Igår fick jag äntligen tid mitt i allt mitt fixande (dvs färgen tog slut...) att rida lite dressyr på Calinka. Hon skötte sig bra. Varken kanon bra eller dåligt pass, men god vilja. Jag hade tänkt göra mer, men fick besök av ett par kompisar så det blev att visa Rockisarna lite istället.

Today I finally had some time to ride Calinka instead for fixing with everything (basically I ran out of paint...).  She behaved well, not the best but not the worst dressage work we have done. And she had a lot of good intentions. I had planned to do more but some friends showed up and I showed the Rockys a bit instead.

Fotografering

Idag red och fotade vi lite...
Today we rode and photographed a little...

Percy ger upp

Hästarna, särskilt Pepper kändes trött. Och efter en stund förstod jag varför. Percy hade ”gett upp” och Pepper fick betäcka henne. Troligen var det inte första gången och hon stod snällt och stilla. Tur det, jag började ju bli orolig om det hela skulle lyckas. Pepper såg däremot trött ut och var inte så intresserad av stona – han verkar ha fullt upp att ”serva” dem. Calinka har ju hela tiden velat ha mera, ofta vänder hon upp rumpan mot honom direkt efter en betäckning och låter honom knappt komma förbi den.

Peppers ben såg däremot sämre ut. Såret har blivit djupare även om han är lite mindre svullen. Mer sårsprej på – hoppas jag slipper försöka linda det, men snart får jag lägga ett lätt skydd uppepå. Det är ju flugorna som är problemet. Mimmi hade varit förbi tidigare och red Calinka i lite dressyr och Pepper fick bara stå inne och vila – han var tydligen trött. Både Mimmi, Maria och jag upplever att Pepper har blivit trevligare av att gå med stona – antingen är han trött eller så blir hans behov av ”ska bara” inte lika stort samtidigt som hans sociala behov borde hinna uppfyllas.

The horses, and especially Pepper felt tired when I arrived. And then I understood why. Percy had ”give up” and Pepper got to cover her. It was probably not the first time and she stood quietly. Thanks for that, I started to wonder I it was ever going to happen. Pepper on the other hand seemed a little bit exhausted and wasn’t very into the mares – seems he has his hoofs full to ”serve” them. Calinka has all the time ”wanted more”, she usually turns her tail in his nose after he just have been breeding her and hardly let him pass.

Pepper leg on the other hand looked wors – it is less swolen but seems to have become a little deeper. As the flies are the problem, but I want to keep it open I use gentain violet spray, but soon I have to bandage it. Mimmi passed by earlier and did some dressage with Calinka. Pepper was tired and just went indoors to sleep. Both Mimmi, Maria and I thinks that Pepper has been gentler since he got togehter with the mares. It might be that he is to tired so his ”I only have to” ideas disappears, but it can also be that his social needs are better filled and then he don’t need ”to only”.

Pepper testar hagen 2

Lugnare stämning

Bara jag kom in hagen kände jag att stämningen hade ändrats. Kanske var det för att Percy inte tvunget måste stå mellan Calinka och Pepper, kanske var det något annat. Calinka fick stå inne medan jag målade lite så att Pepper och Percy skulle få lite ensam tid. De sprang inte alls lika mycket som under gårdagen och Pepper fick nästan betäcka – men Percy sprang sin väg eller kickade så fort han försökte hoppa upp. Däremot är hon återigen dränkt i brunstkiss. Till och med jag stank när jag kom hem. Inte hjälpte det att hon blivit tvättad dagen innan – hon var lika smutsig igen. Antingen är Percy ännu mer på väg in i brunst eller så hade gårdagens jakt någon form av effekt – eller både och. Men, Calinka fick ännu inte betäckas utan jag fick plocka in Percy och borsta henne en stund. Bra träning för henne att vara inne och stå lite själv i stallet.

I was a different feeling as soon as I entered the pasture. Maybe because Percy tolerated that Calinka was closer to Pepper than she was, maybe it was something else. I put Calinka indoors for a while while I painted (again) so Percy and Pepper could get some time of there own. They didn’t run at all as much as the previous day and Pepper was nearly allowed to cover her. But in the last moment Percy took of or kicked. Percy, on the other hand was once more coverd in pee. Even I had the smell on me when I got home and had to go straight to the shower. Maybe yesterdasy hunt did something to therie relationship, or Percy is getting even more in heat – or both. Still, Percy don't allow Calinka to be covered so I had to get Percy indoors for a while. Very good training for her to be alone in the stable every now and then.

Hinderstöd och förkylning

För sådär ett halvår sedan köpte jag en stolpe som skulle bli till hinderstöd. Nu har jag börjat göra det första av fyra.  Det har fått en fot, så nu behöver jag "bara" borra hål för bomhållarren. Bättre sent än aldrig har jag hört.

Har även börjat måla om lösdriften - den var bara grundad en gång. Det samt lite fixande med hagar och åter igen en förkylning har gjort det ganska lungt på hästfronten. Nu väntar jag mest besked om Bunnys resa, det är ju en månad sedan hon reste till karantän.

About half a year ago I bought material to make stands for jumping. Now I have started with the first out of four. It got a "foot", now I just need to drill holes for the pole holder. Guess it is better late than never?

Maria made this out Percy.

I have also started to paint the shelter - it was just doe once before it was put together. That, and som fence maintenance and a new cold have made it rather slow with the horses. Now I mostly wait for knowledge about Bunny's trip, it is a month since she went to quarantine.

Speed date

Percy ger sig inte. Trots att jag aldrig sett en så brunstig häst – hela sidorna är fulla med brunstkiss eftersom hon vispar med svansen – och hon stinker så tänker hon inte låta Pepper komma till – eller för den delen låta Calinka och Pepper få en stund tillsammans.

Calinka fick gå ut med Maria på promenad och då sprang Pepper och Percy sig genomsvettiga. Det känns på sitt sätt grymt för jag tror Pepper jagade Percy, men det hade inte gått att stoppa dem. Har de missförstått innebörden av ordet speed date? Som Percy är nu skulle det inte gå att betäcka – skulle vi hålla fast henne skulle hon säkert slå mot Pepper ändå. Antagligen är hon inte helt redo trots den enormt tydliga brunsten.  Bättre då att han får flörta och även ibland säga till henne – det är trots allt han som åker på mest stryk. Tyvärr har Pepper fått en rejält smäll på vänster kota. Det verkar inte vara ett djupt sår, men benet har svullnat. Han har ingen feber och verkar ändå vara ok så jag räknar kallt med att det troligen inte blir bättre om jag sätter honom i en separat hage igen. Men, jag får avgöra dag till dag. Dessutom har han ett antal märken över hela kroppen – sårsprejen har aldrig använts så flitigt.

Pepper och Percy fick sig varsitt bad för att vara något mindre attraktiva för insekterna. Calinka och Pepper fick en stund för sig själva – eller i alla fall utan Percy dem emellan.

Percy don’t give up. I have nevere seen a horse more in heat than her – her hindquarters are all coverd in pee as she swiches her tail. And she stinks! Still – she am not going to let Pepper anywhere near her – or let Pepper and Calinka get a moment either.

Calinka went with Maria for a walk and then pepper and Percy ran. It felt harsh as Pepper chased her, but I couldn’t have stopped them. Maybe they missunderstood the meaning of ”speed dating” ? As Percy is now she can’t be breed – if we tried to hold her still she would kick anyway. Probably she isn’t just ready yet – even if all visual signs tells that she is. I guess they just have to continue to flirt and sometimes try to ”talk some sense” inte Percy. Still – it is Pepepr that gets hurt. He had a smaller wound on his right pastern a couple of days ago, but today that must have been hit again. It don’t seem to be deep, but the leg is swollen. As he don’t have any fever and seems ok I think it is ok if he stays with the mares. But I have to look out each day.He also got minor wounds all over his body – I have never been using my gentain violet spray as much as now.



As Pepper and Percy got so hot they bth got a bath to get them a ltitle bit less intressting to all insects. And Pepper and Calinka got som time of theire own – or at least without Percy in the middle.

Polis Percy

Calinka är brunstig – riktigt brunstig. Men Percy är som ett plåster på henne så Pepper får inte komma till. Plötsligt går det knappt att komma nära Percy och hon ser lika sur ut som tant Calinka i sina suraste stunder. Hur gick det till? Sockersöta Percy -förvandlad till en surtant. Jag inser att jag nog aldrig har sett henne med bakåtstrukna öron eller ens grinig. Plötsligt är det som om hon är den som dikterar vad som är tillåtet i hagen. Hon som är lägst i rang? Samspelet mellan hästarna är helt klart intressant.

Percy fick bli borstad och vila inne – skönt. Hon är nog rejält stressad och förvirrad stackars lilla tjejen. Trots allt går det ändå relativt bra med hästarna, även om det är ett antal skråmor på dem, Calinka har ett par konstiga svullnader under buken (spark eller insektsbett?) och de andra har ett par mindre sparkskador.

Jag åkte även upp en vända på kvällen då det trots allt känns lite turbulent i hagen. Denna gång fångade jag in Percy och se, plötsligt fick Pepper ”komma till”. Calinka skötte sig exemplariskt och stod helt stilla under betäckningen. Han hann bestiga henne 4 gånger (även om han inte lyckades alla gånger) medan jag höll i den förvirrade Percys grimma medan vi tittade på. Tror det var nyttigt för lillan att titta på. När jag var på väg hem såg de sugna ut igen – men Percy var förstås i mitten. Jag fångade henne åter igen och visst… Den här gången blev det bättre och Pepper kunde äntligen slappna av lite, han insåg kanske att han inte vilken sekund som helst riskerade hårda hovar i magen från Percy.

Calinka is in heat – very much in heat. But with Percy as a wrap around her Pepper don’t stand a chance. It is hard to get close to Percy and she looks more like Calinka in her angriest moments. Sugersweet Percy – transformed into a pissed bitch. I have probably never seen her ears pinned back or even a bit grumpy. Suddenly she seems to dictate what is allowed and not in the pasture. She that has the lowest place in the herd? The interaction between the horse is so intressting. I brought Percy inbdors to brush her a bit. She enjoyed it and got a chance to relax a bit. I think she is very stressed out and lost right now, poor little girl. A part from that the horses gets along well. There are some smaller bruises, Calinka has a strange swelling under her stomac (insect or horse?) as well as the other.

I returned in the evening as I felt it was a bit turbulent in the pasture. This time I cought Percy again, and in a moment Pepper got his chance. Calinka behaved perfectly, standing totaly still during the hole covering. He managed to get on her four times (even if not all of them was a succes) while I held the confused Percy as we watched. I think taht was good for her to watch. When I was on my way home I noticed that the horse wanted to do it again – but Percy was in the middle. So, I cough her again and yes…But this time was better and finally Pepper could relax a bit as he probably realised that there was no Percy that would come and hit him in the stomach.

På rymmen

På förmiddagen fick jag ett telefonsamtal om att hästarna var på rymmen – det lät som de gått till granngården någon kilometer bort och där finns hästar… Jättekul om man har en lös hingst. Jag fick med AnnSofie att hjälpa mig och så for vi iväg. Fast det var lugnt. Pepper och Percy stod inte borta hos grannen utan precis utanför hagen och Calinka var kvar i hagen. Vi hade funderat på hur det skulle vara att fånga Pepper eller något av stona nu – skulle Pepper ”försvara” sin flock – skulle det bli svårt? I alla fall denna gång var det precis som vanligt att trä på dem grimmorna. Det visade sig att hästarna hade gått igenom staketet vid grinden, troligen hade någon blivit intryckt där för de hade gått rakt igenom tråden och till och med lyckats rycka upp grindstolpen.

Calinka, som var kvar i hagen, hittade ut när hästarna väl närmade sig den demolerade grinden och följde sedan med löst bort till stonas vanliga hage. Jag hade ändå tänkt släppa dem där senare under dagen eftersom det var så mycket bromsar, blinningar och andra blodsugare, nästan stora som små flygplan i nya hagen och den inte erbjuder något skydd – i stohagen kan de trots allt stå inne i lösdriften och söka skydd. Percy har även hon börjat brunsta.

I got a phone call in the morning that the horses was running free. It seemed as they have went for a neighbor a kilometer away and that have horses… Very fun with a loose stallion. I got Ann-Sofie with me and we left. But everything was calm. Pepper and Percy wasn’t at the neighbors, only just outside the pasture and Calinka still inside the pasture. We had wondered about how Pepper would deal with it when we caught him or one of the mares – would he ”defend” his heard? At least this time it was only to put on the halters as usual. The horses had got loose by pushing thru the fence at the gate, probably one of them had been caught and passed thru the fence. Even one of the poles that connected the gate was lifted up.

Calinka, that was left in the pasture, found her way out when the horses came close to the destroyed gate and joined us free to the mares usual pasture. I ahd planned to put them there anyway as all those insects, some in the size of smaller airplanes was eating the horses. In the mare pasture they all could find some help in the shelter. And Percy had got into heat.

Med hingsten på plats

Inget av stona brunstade när vi släppte samman hästarna. De slutade visa brunst för 1 – 2 brunster sedan. Men se, när nu hingsten var i samma hage – inte på andra sidan staketet så blev Calinka väldigt fort rejält brunstig. Redan en dag efter att de släpptes ihop. Fast Percy gillade det inte riktigt och hängde efter Calinka och tillät inte Pepper att hälsa. Det kunde aldrig leda till något gott tycktes hon tänka och agerade ”förkläde”. Mycket sparkar och skrik från henne alltså. Nåja, i övrigt verkade de ha det bra. Jag lät dem bara vara för att komma in så bra som möjligt i sin roll.

None of the mares was in heat when the horses got together.. They stopped to showing heat 1-2 periods ago. But now, in the same pasture as the stallion and not on the other side of the fence Calinka got in heat really quickly. After just one day she was very much in heat. But Percy didn’t like it and followed Calinka and didn’t allow Pepper to say hello. ”It could never come anything good out of that”, she seemed to think and acted as a chaperon. That resulted in a lot of screams and kicking from her. Otherwise they seems to be fine. I just let hem get some time to get used to their new situation.

Pepper testar hagen

Pepper har också varit nere och kollat nya hagen medan vi jobbade på den - den ska ju bli en del av hans hage är tanken...Bland annat medan jag körde trimmer - inte brydde sig Pepper om det inte. Jag däremot blev öm i armarna - första gången jag trimmar och min teknik var inte den bästa.

Pepper has also been checking out the new pasture - it is planned to be a part of his pasture... I learned how to cut the grass close to the fence (first time I did that) and got arm ache. Pepper didn't seem to bother.

Ihopsläpp

Allt var förberett. Jag och Mimmi tog förmiddagsledigt från jobbet, alla hästarna hade i lugn och ro fått undersöka nya hagen, långpiskar framtagna, hinkar med godis, kameror, hjälmar och skyddsväst. Alla hästarna skulle föras samman. Vi var föreberedda på allt. Nya hagen blev det självklara valet då den är helt plan och full med högt gräs, enda nackdelen är att även alla blodsugande insekter trivs extra bra där.

Först släppte vi in Pepper och Calinka ifrån två olika grindar. De hälsade, skrev någon gång, travade några steg. Calinka läxade upp Pepper rejält (tur att jag tog av skorna). Och så var det lugnt. Percy var däremot lite orolig på sin sida staketet. Så, då ansåg jag att det var dags att släppa in henne med. Fortfarande inga problem, det tog flera minuter innan Pepper hälsade på henne. Och hon vågade säga ifrån – tack och lov. Jag var osäker på det i och med att hon är så mild, men antagligen kände hon Calinkas stöd. Så mycket mer aktion blev det inte. Maria suckade då hon hoppats på att få lite härliga bilder i fart –tji fick hon.

När jag kom upp senare på dagen var det fortfarande lugnt. Percy och Calinka gick närmare varandra, men Pepper fick nästan vara med dem, i alla fall ibland.

Everything was prepared. Mimmi and I had taken the morning of work, all horses had had time to check out the new pasture peacefully, the long whips was there, feeding buckets with candy, cameras and helmets. Prepared for everything. All horses was going to be together. The new pasture was the place as it is flat and full of grass, the only set back is all blood feasting insects that thrives here.

First we let Calinka and Pepper together. The said hello, yelled a couple of times and trotted some steps. Calinka told Pepper who was the boss( luckliy I took of her shoes). And that was it. Percy on the other hand was a little bit worried on her side of the fence. So I thought that we could bring her in as well. Still no problems, it took minutes before Pepper grated her. And she had the courage to say no to him – thanks! I wasn’t sure if she would as she is such a mild, but probably she felt Calinkas support. Then there wasn’t much more action. Maria sighted as she had planned to get some nice photos of running horses. Not happened this day.

 

When I passed by later in the day it was still calm. Percy and Calinka grazed closely to each other, but Pepper was allowed to be close as well. At least every now and then.

Minsta på distanstävling

Från helgens äventyr på distansritt/From the weekends endurance ride competition

Picture made by someone at the competition and put up on FB

3 ridna hästar

Calinka roade sig med att hitta på så mycket hyss hon kunde med Maria när de tog en "långsväng". Hon började med att inte vilja bli fångad samt ha tappat en sko. (Tur att jag kan slå på tappskor). Tydligen fanns det en livsfarlig vagn som inte gick att passera och när det väl gick framåt skulle tempot vara högt...Möjligen börjar damen (äntligen) vara lite i form.

Jag hängde med en kort bit med Percy, men vände snabbt då gigantiska traktorer med lika gigantiska hösläp körde skytteltrafik i rallytempo på den mycket smala asfaltsvägen som ledde mot bättre vägar. Percy gillar inte att vara själv, så jag ledde henne hemmåt. Väl där satt jag upp en stund och red en kort bit åt ett annat håll. Jobbigt tyckte Percy, men, trots många stop, kom vi dit jag ville. Och just det, raspade lite på Percys hovar för "hovslagarträning". Hon stod som om hon aldrig har gjort annat. Vilken skillnad mot när hon kom och hon nästan la sig när vi kratade hovarna!

Pepper visade direkt när jag kom till stallet att han ville jobba. På med sadel och träns och så bar det av. Fast Percy gnäggade såpass - kunde vi lämna henne? För att inte tala om de konstiga fåren långt där bortta - de behövde studeras noga tyckte Pepper. Han står nämligen gärna och länge alldels still och titta på saker, vackra vyer, får, eller något annat... Nåväl, det blev en trevlig tur och så fort det vart gräs under fötterna visade han att han lärt sig galoppskänkel (eller, är på gång att lära sig snarast). Härligt! Hemväg däremot - seg och ville inte gå. Är nog första hästen jag ridit som inte vill hem...

Calinka amused herself by getting Maria angry when they headed for a "longer" trail ride. She started with not wanteing to be caught and alost shoe. (Luckliy I can attached a shoe). Apperently there was a wagon, in the middel of a field that threatened to eat her - as long as Maria was on her back. And when Maria was on Calinkas back they have to move fast - full speed... maybe hte lady starts to shape up.

I joined them for a short distance, but turned back as big tractors with as big haywagons drove back and fourth in highspeed on the very narrow road. Percy don't like to be left alone, so I walked at her side home. There I got in the saddle again and headed shortly for another direction. Not Percys favourite - but we got, after several stops, where I wanted. Oh, and by the way, I "polished " Percy's feet as training for the farrier. She didn't bother a bit. What a difference from when she arrived and nearly fell to teh floor as soon as we tried to pick her feet!

Pepper showed that he wanted to work as soon I we turned up in the stable. So I tacked him up and we left. But Percy screamed - could we really leave her? And it was some strange sheep far away that we needed to study carefully. He likes to just stand still and watch things, beautiful scenary, sheep, or something else...Anyway, we had a nice ride and as soon as he got grass under his feet he wanted to proof that he had learnt canter aids (or, is learning). Nice! On teh way home ont hte other side - he was lazy and just wanted to stop. Probably the first horse that I know that don't want to go home...

Sommarkväll

Tjejerna kollade in nya hagen medan jag  jobbade på staketet...
The girls checked out the new pasture while I worked with the fence...

Ont om tid, som vanligt, igår när det var dags för hästmotion.

Tömkörde Pepper - det var ju ett tag sedan sist och tur var nog det. Det höskördade precis överallt runtomkring och det är inga små traktorer precis... Så, han skötte sig fint och fick ett lagom jobb. Calinka hade jag gärna tagit en längre galopprunda med, men vi höll oss på dressyrbanan. var nog även det, med tanke på alla traktorer, en bra ide. På henne blev det dressyr och oj så stel hon var i höger sida.

Efteråt han jag låta Calinka hästa lite på Pepper - han mullrade lågt, men inte är Calinka så intresserad inte. Percy fick även hon hälsa och hon var som en blyg skolflicka. Vågade inte riktigt nosa på Pepper trots att han inte alls var särskilt framfusig utan riktigt hövlig i mina ögon. Allt detta i ett försök att få damerna att komma i brunst - de hoppade ju båda nästan helt över förra brunsten och jag har fortfarande en förhoppning om att betäcka i år...

Konstigt nog blev det alltså, med tanke på de yttre förutsättningarna, en riktigt bra träning av hästarna! och i lösdags var jag och Maria på distanstävling - vi får väll se om vi kan ha någon häst med nästa år - nu vet vi ju mer om hur det går till...

To less time for horse training, as usual.

I long reined Pepper - it was some time since last time. It was a good choice - they harvested hay close by and those tractors wasn't small or drove slowly... He worked nicely and got a good work. I had preferred to canter Calinka out on the roads, but we did some dressage bare back. That was probably a good idea as well with the tractors in mind.

Afterwards Calinka said hello to Pepper over the fence. He neigh with a dark voice, but Calinka wasn't very interested. Percy also got to say hello - she was like a shy school girl. Wasn't really confident enough to snif at Pepper even if I thought he was a real gentlemen. All this just to try to get the mares in heat  - they both nearly skipped last one and I still haven't given up to breed this year.

Strangely enough I managed to work all horses well - according to the "environmental" factors.And during Saturday Maria and I was at an endurance ride competition - maybe next year we have a horse that can compete as well...

Artikel i Ridsport

Äntligen är den här - artikeln i Ridsport!

It is finally here - the article in Ridsport about Rocky Mountain horses!

Rocky Mountainhästens ursprung

Lite mer information om rasen, fakta är hämtat dels från Bonnie Hodges bok om rasen, från olika mountainhästs rasföreningar, från andra hemsidor och från diskussionsforum och Facebook. Att all fakta är korrekt kan jag därför inte garantera.

Hästarnas tid i Kentucky

Jag har sett mer än en version på denna historia om var hästarna egentligen kommer ifrån. Ett är då säkert; östra Kentucky, nära Appalacherna har inte alls varit lika rikt och välbärgat som andra delar av Kentucky. De hästar som kom att användas av bergens invånare fick se till att vara allsidiga och tåliga. De lär ha använts för att ta sig fram i den oländiga terrängen, av exemplevis läkare, postmän liksom för att dra loss bilar (det finns en historia om detta i Hodges bok) som fastnat. Eller för att ploga små fält eller dra vagnen till kyrkan. Idag finns de som fortfarande kör hästarna, men då ofta framför en lättare vagn. Jag har även läst att de har använts till boskapsskötsel och åtminstone en person på Facebook säger sig ha använt sina hästar till detta, även om flera andra ställde sig tveksamma till detta användningsområde. Historiskt har alltså rasen fått lära sig att arbeta hårt, klara sig på lite foder och vara allsidig.

Närbesläktade raser

Tennesse Walking hästar återfinner man ofta lite längre bak i många Rockisars stamtavla. Ibland står det TWH, ibland lär individer som står som okända också vara TWH. Saddlebred är ytterligare en annan ras som verkar ha en bakgrund som går ihop med mountainhästen, men jag har inte sett att det nämnts på någon stamtavla. Alla raserna har haft liknande användningsområde, har liknande typ och storlek samt "extra" gångarter och kommer från samma område i USA (om än inte samma delstat).

Narragansett pacers, en nu utdöd, men tidigare välkänd ras med flera gångarter har jag även lästa att flera tror har bidragit till Mountainhästarna. Dessa sak i sin tur ha haft lite spanskt, men en hel del engelskt blod i sina ådror. Hästarna ska ha varit små, lätthanterliga och härdiga. De ska ha varit mycket populär och exporterats i stora mängder. Bland annat tror man att de bidragit i utveckling av flera gångartshästar liksom amerikanska travaren.

Vissa påstår att det är ett närmare släktskap till de spanska hästar som importerades till Amerika. När jag ser på min Pepper kan jag förstå de tankarna - vissa bitar hos honom får mig att tänka på en lusitano. Det vore inte heller så konstigt att tro att det finns lite av detta blod i Mountainhästarna då spanska hästar haft stort inflytande på många amerikanska raser. Det ska även ha funnits en ras av spansk häst (tänk P.R.E. /lusitano) som hade extra gångarter - Spanish Jennet. Inte heller denna ras finns idag och enligt vissa påstås den brasilianska rasen Mangalarga Marchador var den som står den närmast Spanish Jennet.Men, att delar av detta blod lagt en grund för gångartshästar i USA är ju inte otroligt.

The Rocky Mountain Horse/Studcolt of 1890
I Hodges bok visas på att det finns många olika historier om Rockyns ursprung, men en sak verkar de ha gemensamt. 1890 kom eller föddes ett hingstföl som troligen var silversvart och hade extra gångarter. Vissa säger att han kom med zigenare, vissa att han köptes av någon i trakten från några som kom resande. Hästen ska ha kommit från Rocky Mountain området. Det måste ha varit en särskild häst då så många historier finns omkring honom, även om det är svårt att veta om han verkligen hade man till framknäna eller en del andra egenskaper som anges. Exakt vilka hans avkommor var tycker jag också verkar osäkert - kanske även för att många hästar hade samma namn och ofta benämdes med ägarens namn (och ägaren kunde hinna ha mer än en häst...). Det finns inte heller några skrivna dokument från denna tid och alla som varit med på den tiden var redan döda när man började intressera sig för ursprunget. I alla fall, några generationer senare föddes Tobe som finns i nästan alla Rocky Mountainhästars stamtavla. Om Tobe och hans söner och hans ägare Sam Tuttle finns så mycket att berätta att det får bli ett eget inlägg.

1900-tal
När bilar blev allt vanligar behövde färre människor en häst, och inte på samma sätt som man tidigare hade behövt det. Sam Tuttle var en av de bevarade rasen och höll en större flock, även under andra världskriget på sin gård Spout Springs. Tuttle använde bland annat sina hästar i sin turridningsfirma. När rasföreningen bildades 1986 fanns inte många rasrena individer kvar och bara ett trettiotal registrerades första året efter särskilda mönstringar. I början kunde "grade mares" registeras, det vill säga ston utan en helt känd eller godkänd bakgrund, men som ändå hade de egenskaper som man eftersökte. Stoföl efter dessa ston upptogs som "vilken Rocky som helst" i föreningen, medan hingstföl var tvungna att kasteras. Grade mare:en själv fick, och får inte delta i RMHA shower. Eftersom det inte är så länge sedan böckerna stängdes finns det fortfarande många grade mares som lever och får avkomma. Sedan registren började har rasen fått ett uppsving och även om den fortfarande räknas som ovanlig finns det omkring 19 000 Rocky Mountain hästar. De flesta i Kentucky, men även i andra delstater och några i Europa.

Mina observationer

En av de "stora, grova ". 3 årigt sto i en underbar hage.

När jag och Maggan var på den Internationella Showen i september fick vi se massor av hästar. Jag tyckte att det var lite olika typer, även om många även låg någonstans emellan. Dels fanns det de lite grövre "rundare" hästarna. Sedan fanns de som kunde vara lika stora, men som verkade vara länge i allt, huvud, muskler, kroppsform. Liksom plattare. Jag fick en känsla av Tennesse Walking Horse om jag ska jämföra med något annat. Sist ut var "ponnysarna". De hästar som kändes lite mindre, lite nättare, bara storleken mindre liksom. Fast utan ponny proportioner.


En individ inom"ponny gruppen". Hon är liksom bara en storlek mindre än ovanstående.

Den bästa bilden på en häst som får mig att tänka på Tennesse Walking Horses. Längre och smalare huvud. Mer "tvådimensionellt på något sätt.

Detta är mina observationer och jag har försökt hitta bilder på de olika varianterna. En anledning till att det kanske är så här är nog rasen lite brokiga ursprung. I och med att registrena är så nya och man tidigare avlat mer på funktion och ofta isolerat i små områden är det kanske inte konstigt om det blivit många "lokala" varianter. I ett område kan en viss häst ha kommit in och påverkat mycket. Jag kan tänka mig att skillnanderna blir mindre med tiden, men redan idag tycker jag det även verkar vara viss skillnad på hästarna som visas för show och de som används för ridning i skog och mark. Jag tycker oftare "uterittshästarna" är lite av den grövre modellen. Eller, snarast, man ser dem hos uppfödarna, men inte lika ofta på show. Sedan har det även med ålder och träning att göra och många showhästar används också i skog och mark.

Pianoregn

Pepper var hungrig så jag lät honom gå lös utanför stallet (det är som en mini-hage där) medan han åt. Sadel och flugtäcke på och så gav vi oss iväg. Precis då började det dugga. Men det gjorde inte så mycket, mindre flygfän och med livemusik - denna gång kvinnoröst och piano i bakgrunden fanns inte mycket att klaga på.

Pepper travade på och innan vi vände fick jag honom att fatta galopp, tre gånger, på skänkel hjälp. Första gången och jag tror han förstod (om han kommer ihåg är nästa fråga). På hemväg öppnade sig himlen. Jag hade precis sett de mörka molnen och så var det över oss. Jag tyckte att vi kunde lägga lite tempo hem - Pepper tycket att vi kunde stanna och vänta ut regnet... Hem kom vi, men jag var genomblöt - förutom under skyddsvästen. Den fungerar tydligen som regnjacka också! Förutom regnet en härlig tur och Pepper kändes nöjd och harmonisk men något ömfotad på gruset.

Det kändes lönlöst att ta in Calinka - hon vill inte röra på sig i regn, men jag gjorde det ändå. Borstade lite (de delar som inte var genomblöta) och gjorde även samma sak med Percy. Men se, då var regnet slut så Calinka fick lite dressyrträning. Klockan blev mycket så Percy fick prova på hinder - longering över bommar. Fötterna mina hade tydligen inte varit helt blöta, men blev det nu. Percy förstod inte riktigt vad jag vill - eller varfö - men gjorde sitt bästa. Tyvärr hoppade hon ungefär lika bra som Calinka - dvs rev 30 cm, hoppade av på alla omöjliga sätt och tja... Nåja, kanske inte de bästa förutsättningarna heller. Det får vi ta en annan dag.

Dessutom fick två av tre hästar flätor - täckena skaver på/tovar ihop manen. Förhoppningsvis kan det hjälpa - de har redan ungefär hälften så mycket tagel där som högre upp i manen. Calinka har redan tappat alla man i den regionen eftersom hon bar halstäcke även i vintras.

Pepper was hungry so I let him graze free outside the stable (it is like a mini-pasture there). I put the tack and the fly sheet on and then we headed of. Then it started to drop, smal, drops of water. It wasn't so bad, less mosquitoes and with live music in the background - this time a woman and piano I couldn't really complain.

Pepper trotted and I even got canter three times on my aid request. I think he got it (if he remebers it next time is another thing). On the way home someone opened the shower.  I had seen the dark sky and suddenly it was all over us. I thought that we could get home with some speed - Pepper thought that we could stay and let the rain pass... We got home, but I was dripping wet - except under my safety equipment - apperntly it works fine as raincoat. Except the rain we had a good ride and Pepper feelt very content, and a bit tender in the feet on the road.

It feelt unnecessary to bring Calinka in - she don't want to move while it rains, but I did it any way. I brushed her a bit (or the part that wasn't soaking wet) and did the same with Percy. And then the rain had stopped so Calinka got her dressage training. The time run by so Percy got some obstacle introduction - and lounging over poles. My feet had apperently not been tottaly wet - but the became that while longing in the pasture.Percy didn't really get what I wanted - or why but tried her best. Sadly she was as talented as Calinka - getting 30 cm down and jumping of in all kind of strange ways.... Well, I didnt give her the best opportunities either. Well continue training another day.

Two of the horsese got braids - the fly rugs is messing the mane up. Hopefullt braids help - they lack about half of the mane in thickness in some areas...Calinka has already lost all mane in that areas as she wore neck covers during the winter as well.

Presenningen och Pepper

Andra gången för Pepper med preseningen, första gången i hagen... Innan vi ens han filma gick han över en gång, sedan lockade jag tillbaka honom. Och missade att stänga av kameran när han kom fram och ville mysa...

The second time Pepper meets the tarp, first time in his pasture. Before I even started to film he crossed it, then I managed to get him back. And I missed to turn of the camera while he came to cuddle.

Ouups, I did it again...

Mimmi and Pepper today - I showed them where the lake is..

Eller snarare Pepper gjorde det igen. När jag kom ut stod han och sov vid grinden, har nog aldrig sett hans underläpp hänga så. Titta av någon anledning närmare på honom och såg då att han hade något i svansen. Resterna av ett grindhandtag - men jag har inga fjädergrindar, som detta liknade. Trasslade i alla fall ut metalltråden som dessutom hade ett par meter elvajer efter sig. Pepper stod lungt. Inga synliga skråmor på hästen. Tack och lov för det!

Redan från början hade jag en tanke om vart han hade svängt med svansen och fastnat (så måste det ha gått till). Och visst, längst ner i andra änden av hagen saknades hela kortsidans undertråd. Den hade jag hittat inte långt därifrån. Och nej, det var ingen fjädergrind jag hittat i Peppers svans - det var fjädern i handtaget som dragits ut så pass att jag först misstagit den för en fjädergrind.

När hagen var lagad gav jag och Calinka oss ut på upptäcksfärd. Vi tog oss fram, men inte vart det den bästa av vägar. Nåja, flugridtäcket som vi testade fungerade helt ok, det blev lite lagom med motion och Percy stannade i hagen.

Relaxed

Or, more accurate, Pepper did it again. When I came he stood sleeping at the gate, I think that I have never seen his underlip so relaxed. By some reason I looked a little closer and saw that he had somethhing in his tail.The remaining of a handle from the gate. It resembles a more springlike version that I don't know that I have.Anyway, I de-tangled it and the attached electric wire at about a couple of meters from the tail while Pepper stood kindly. Luckily, I couldn't see any damages to Pepper.

From the very begingin I had an idea from where he might have caught it. He must have swung his tail and got stuck. And, in the otehr end of his pasture I got prof of my idea - the middle electrical wire was missing (and the corresponding gate). I had already foudn the missing wire a bit away in the pasture. And, it was not a "spring" like gate - it was a spring inside the handle that had been very streched out!

Calinka tried the fly rug yesterday

When I had fixed the pasture I took Calinka for an expedition. We found a new road, but got a little bit too much of road... Well, the fly exercise sheet worked fine and she got  good exercise, and Percy was still in the pasture when we got back. 

CEM test

Jag har ännu inte fått svar på Pepper CEM test så jag ringde veterinäern. SEMESTER i fyra veckor. Jippei! Som tur var hittade jag ett sätt att kontakta SVA som gör testen och så kom jag på att kolla i Blåa Basen. Och där står det faktiskt att han är ua... Så det borde väl stämma? Vi får väll se om det kommer ett svar från SVA också...

(CEM är ett test som man måste ta på alla hingstar som ska användas på semin eller som har varit utomlands, innan de betäcker).

Och, jag fick svar från SVA - han är ok!

I have not got the results from Pepper's CEM test so I called the veterinarian. VACATION, for four week. Luckily I found a way to contact SVA (that analyses the samples in Sweden) and then I got the idea to look at "Blåa Basen" (A computer system on the internet where all horses that have their passports from Svenska Hästavelsföreningen can be looked up ... And all Swedish horses needs a passport and I used this place for my Rockies). Anyway, in that registry is seems as he is ok! So I guess that is correct? I'll see if I get a direct answer from SVA as well...

(CEM is a test that is required from all stallions prior to breeding, if used for insemination or if the stallion has been abroad).

And, I got an answer from SVA - he is ok!

Insektshel***te och "otäcka saker"

Pepper get a "shower" from the other side of the fence while I get Percy habituated to the water...

Idag hade Calinka reagerat rejält på flygfäna. En varm och lite kvalmig dag, alltså perfekt för blodsugare... Eftersom Calinka var värst åtgången fick hon prova nyaste täcket - Rambo Fly buster. Längre hals och magplatta var kanon! Dessutom impregnerat med flugavstötande medel - tyckte hon kunde behövas. Lyxhästen - hon provade ju amigo flugtäcket tidigare - men nu fick Pepper ta det... 

Percy tränades idag - vatten i slang var otäckt. Men, hon vågade gå förbi strålen ett par gånger, men hon behöver träna mer. Och nej, hon badade inte, jag bara lät henne se vattenslangen speja vatten. Pepper däremot - han hade inget emot ett bad från andra sidan staketet....(hållandes i Percy)

Percy fortsatte med att gå över en presenning. Lite otäckt, men hon skötte det bra. Vi jobbade kasnke 5 minuter totalt på detta... Sedan var det hinder introducering. Hon ville helst gå på sidan av det 10 cm höga hindret - i alla fall om man kom i fart. Nåja, hon följer ju egnetligen snällt med och insekterna blev allt jobbigare.

Pepper verkade inspirerad så han fick prova presenningen. Han "fastande" på den första gången. Gräset var ju så gott på andra sidan. Inte ens när jag veck ut presnningen till max storlek, men honom till viss del på den reagerade han...

Calinka had a lot of nasty bites from all insects. A warm and humid day - perfect for those blood eating animals... As Calinka looked the worst she got the newest rug - Rambo fly buster. A longer neck and a stomach patch was great! As a plus it was impregnated with fly repellant that she might need the most. The "luxuary horse", just a week ago she tried the new Amigo fly rug - now Pepper got that.

Percy worked to day - water was scary. But, she managed to pass by  underneath it a couple of times, even if more training is required. I didn't bath her - just habituate her to water and how it comes out when showering a horse. Pepper on the other hand - I sprayed him from the other side of the fence...(holding on to Percy)

 Percy continued by stepping over tarp. A little scary, but we worked about 5 minutes and I got her over as many times as I intended. Then we introduced jumping. Percy wasn't impressed by the poles and tried to walk by them and the small (10 cm?) jump - at least in some speed. Well, the insect got worse and she tried.

Pepper seemed inspired and got to try the tarp. He "got stuck" on it the first time. The grass was so nice on the other side. He didn't even react when I unfolded the tarp while he stod on it.

Peppers first crossing - I even managed to get the camera before he walked of the tarp...

He didn't even think before he step on this one...

All three horses in one pic.

Calinkas neck today - to many bites.

Percy - wearing an old Rambo Protector

 

Pepper in the Amigo Mio Fly Rug

Calinka and the Rambo Fly Buster